Borås tidning - den 4:e april 2011

Därför faller satsningen på lektorer


Inom de svenska gymnasieskolorna arbetar idag 200 lektorer. När skolan kommunaliserades var de 1 700. Enligt ett gammalt riksdagsbeslut ska 40 procent av lärarna på gymnasiet vara forskarutbildade lektorer. Moderaterna Jan Ericson och Margareta Pålsson berättar hur alliansregeringen försöker blåsa liv i lektorsinstitutionen, och deras beskrivning är både ambitiös och intelligent. Tyvärr faller hela projektet på det faktum att de duktiga adjunkternas fortsatta ämnesfördjupning ska finansieras av deras arbetsgivare, det vill säga kommunerna. Kommunerna (med det enda lysande undantaget Stockholm) vill på inga villkors vis ha lektorer, för vilka de får betala 1 000 kronor eller så mer i månaden. Jag har sedan skolan kommunaliserades i olika medier agerat för att lektoraten ska lysas ut som före kommunaliseringen. Jag lade en motion i ärendet i Borås kommunfullmäktige den 29 september 1991. Mot all rimlig förmodan tillstyrktes motionen av kommunstyrelsen, och den bifölls också av fullmäktige. Det skolansvariga kommunalrådet Sivert Oxelbark uttalade sig leende i BT 1994, att nu ska det minsann bli lektorer på gymnasieskolorna igen. Mycket vatten har flutit i Viskan sedan 1994, men några forskarutbildade lektorer har inte tillförts gymnasieskolan i Borås, varken under borgerligt eller rött styre. Däremot har floran av bara delvis behöriga lärare ökat i accelererande grad. Och tyvärr är Borås inte unikt. Alströmergymnasiet i Alingsås hade tolv forskarutbildade lektorer när skolöverstyrelsen utnämnde mig 1985. När jag gick i pension 2009 var jag den siste i ledet. Sammanfattningsvis: Att prata går väl an, men nya lektorer i Borås gymnasieskolor tror jag på först när de är på plats! Bo Göran Carlsson fil dr, fd lektor, Borås



0 besökare tycker något om denna artikel
Tycker du att nyheten "Därför faller satsningen på lektorer" är: